Cykelpremiär

...blev det. Och premiärvurpa likaså. :/
Det var underbart att cykla TILL jobbet, nerförsbacke genom hela nästa förort!
Över E4:an, och sedan leda cykeln upp till jobbet.

Hemvägen? Tjaa, där ser man till att man möter en mopedist som tydligen älskar att vingla runt i oregelbundet mönster i min nerförsbacke, så att jag får tvärbromsa till slut - på grus. (En mopedist som sticker utan ett ord, så snart man satt sig upp/flyttat sig ur vägen, så att man slipper umgås med denna där under MC-hjälmen.)
DÅ har man nämligen en bra ursäkt att vinka till sig en taxi, byta om till nya byxor, hämta barn på dagis, åka till premiären av simskolan 45 min. senare ("Min mamma blöööder! Hej!") och sedan bli bortskämd av icke-pjoskande sköterska på närakuten en kvart senare, och åtnjuta en stelkrampsspruta, efter lite övertalning av systern från doktorn.

En fullkomligt fantastisk start!

Ja, och så slipper man ju cykla hem cykeln hela vägen uppför också, för man skjutsar dit maken med nybadade barn i bilen, så att han låser upp och tar hem cykeln.

Tror ändå att jag väntar med att cykla mer tills det är sopat på vägarna...
Och så ska jag köpa mig ett par nya svarta byxor. Jo. Så får det bli.

Men vår är det! :)

För några timmar...

...så äger ingen mitt arbete. Jag har jobbat klart på mitt gamla jobb, och i morgon börjar jag med att auskultera på mitt nya. En ny erfarenhet, eftersom jag förut har bytt jobb över sommarlov eller efter barnledighet.
Idag var det stress in i det sista, mycket pga. en vikarie som inte ville vara någon vikarie längre pga. resvägen, men med en marathoninsats i måndags kväll, så var nästan allt det material jag ville behålla redan hemma, och jag fick med mig det sista idag.

Och nu sitter man här, och tänker måla naglarna och filosofera lite, innan det är en ny verklighet som tar vid i morgon! Visserligen så finns det gamla bekantskaper och rentav flera gamla kollegor där, men det är en föräldring. Hela dagen har jag fått svara på frågan: Hur känns det då? Och svaret har undantagslöst varit: - Konstigt.
Men bra!

Tror att jag går mot bättre arbetsvillkor på så sätt att jag kommer att undervisa färre timmar, och då få mer planeringstid till att göra ett pangjobb då det gäller. Och det är ju det man vill! Lönen går upp, speciellt som jag kommer att orka gå upp i tjänst då, och inte minst - jag kommer att åka på rätt håll på E4:an! :)

8 minuter från parkering till parkering, det är heeelt OK när man vet att det inte ÄR några köer åt det hållet! Jag har definitivt fått nog av krypkörning i en halvtimme från påfart till sista rödljuset innan parkering det sista halvåret, då jag börjat kl. 08 alla vardagar. Hade det gått att parkera heldag vid tunnelbanan hemma, hade jag kanske kunnat ta den från centrum, men när man lämnar två mycket morgontrötta barn på dagis innan jobbet så är det lättast med bil.
Tyvärr.
Nu kommer jag iofs att börja senare än kl. 08, och få cykelavstånd med tillhörande cykelvägar, så det är inte omöjligt att man blir cykelburen till våren! Vad skönt det vore!

Såg apropå det att Skeppshult har kommit ut med en ny, auomatväxlad cykel! Vilken dröm när man bor vid Stockholms högst belägna tunnelbanestation!