En tur till Fjärilshuset

...för att tjuvstarta sommaren.

Cykelpremiär

...blev det. Och premiärvurpa likaså. :/
Det var underbart att cykla TILL jobbet, nerförsbacke genom hela nästa förort!
Över E4:an, och sedan leda cykeln upp till jobbet.

Hemvägen? Tjaa, där ser man till att man möter en mopedist som tydligen älskar att vingla runt i oregelbundet mönster i min nerförsbacke, så att jag får tvärbromsa till slut - på grus. (En mopedist som sticker utan ett ord, så snart man satt sig upp/flyttat sig ur vägen, så att man slipper umgås med denna där under MC-hjälmen.)
DÅ har man nämligen en bra ursäkt att vinka till sig en taxi, byta om till nya byxor, hämta barn på dagis, åka till premiären av simskolan 45 min. senare ("Min mamma blöööder! Hej!") och sedan bli bortskämd av icke-pjoskande sköterska på närakuten en kvart senare, och åtnjuta en stelkrampsspruta, efter lite övertalning av systern från doktorn.

En fullkomligt fantastisk start!

Ja, och så slipper man ju cykla hem cykeln hela vägen uppför också, för man skjutsar dit maken med nybadade barn i bilen, så att han låser upp och tar hem cykeln.

Tror ändå att jag väntar med att cykla mer tills det är sopat på vägarna...
Och så ska jag köpa mig ett par nya svarta byxor. Jo. Så får det bli.

Men vår är det! :)

Stavgång runt jobbet

...ser hysteriskt fjantigt ut, om du frågar mig, men nu är det ju en gång så att det är nyttigt också. Fick ett par stavar från jobbet i höstas, och idag dammade jag av dem och tog en promenad i trakten runt jobbet på eftermiddagen i den gassande vårsolen. Härligt! Gick först upp till Kaffetoppen som jag aldrig tidigare har besökt. Där hittade jag de tussilagosar :) som jag ville hitta för att visa upp för eleverna - tydligen har mina nuvarande kollegor inte rekat någon vårpromenadsrunda, där de vanligaste vårblommorna finns med. Det finns alla de vanliga sorterna runt Trekanten i alla fall, om man är intresserad. Gick vidare nerför en skogsbacke, och såg blad av smultron och blåsippan, men inga knoppar än. Upptäckte Slagstabadet, just nu med uppdragna badbryggor på stranden. Har nog sett det från sjösidan några gånger när man har åkt förbi med ångbåt, men inte tänkt på det annars. Hittade en skogsstig i närheten och traskade uppför en riktig skogsbacke. På tillbakavägen svängde jag in på Slagsta marina, där ett plakat tillkännagav att båtarna åker i nu till helgen. Funderade i mitt stilla sinne på om det verkligen ÄR anti-stress att döpa sin båt till just... Anti-stress. Gick tvärs igenom området, konstaterade att kiosken var stängd, och hittade en fin liten träväg hängande på berget över vattnet. Såg Vårby tvärsöver vattnet. Till slut kom jag fram till en parkering och började på det sega uppförslutet upp mot jobbet igen.
Jag somnade ifrån att fixa cykeln (och allt annat för den delen) vid åttasnåret igår kväll, men nu har Mårten fixat den medan jag nattade barnen, så förhoppningsvis blir det cykelpremiär till jobbet i morgon! :)

Melodifestival

Måste man tycka något om den? I så fall: Jag såg större delen av reprisen nu på dagen, och förstår fortfarande inte varför The Ark skulle vinna. Han Andreas som kom på andraplats, och skolfröken Marie var OK, tycker jag, (Fast hennes låt hade inte schlagerkvalitet, utan andra kvaliteter istället) och sedan trodde jag nog att Anna Book skulle gå bättre hem i stugorna än vad hon gjorde med sitt enda poäng. Om Luuk tycker jag fortfarande inte.

Dop

Ett kusinbarn döptes i Skerike kyrka vid Västerås igår. Härligt att se hur livet fortskrider för alla. Vi fick se både den här godbiten och hennes ännu yngre syssling, så det blir nog att återvända på dop om någon månad igen. :)

Sonen har prövat sina vingar

Han fick åka hem med mormor alldeles själv, och var borta i två dygn. Dottern gjorde det betydligt tidigare, men hon är av ett annat skrot och korn, hon! Nu gick det bra, och de hade det trevligt ihop, men jösses, vad han varit klängig i två dagar sedan han returnerats hem! Det är mardrömmar, attackkramar, stå och krama benet på en och hela köret. Samtidigt så hade han önskat att få åka iväg just själv, och det är två mycket lugnare och harmoniskare barn som får en paus från den ständiga konkurrensen när man delar på dem. Dotra behövde det med, såg man. Det är mycket att fundera på som förälder, minsann. Vi kom fram till att vi gärna gör om det, men i kortare sjok, ganska snart igen. Det är "bara" det där med barnvakt...

Online-spelet Vanguard...

...har hittat hem till oss, och självklart ska barnen också få designa en gubbe att springa omkring lite i den världen med! Själv spelar jag en ranger, som vanligt, även om online-världen är ny för mig. :)
Funkar liksom inte så bra ihop med småbarn med sömnproblem... "Men är du vaken, vännen? Vänta bara tills mamma har dödat de här dumma gnollerna, så ska jag natta om dig sen..." ;)

Februaris födelsedags-eldorado är till ända...

Först sonens 3½-årsdag den 13:e februari, mycket viktig. :)





Sedan fyllde ju min bror med sambo år, med två dagars mellanrum! Det firades bl a i lekparken.




Sen blev det släktkalas här när min bättre hälft blev äldre:



Kvällen avslutades med några partier schack, eftersom spelet kommit fram när den schackspelande systersonen varit här:



Och så finns det ju de mig närstående personer som inte vill fira sin födelsedag längre, men som kommer att få råka ut för det ändå, fast när det är mer vår ute, efter önskemål. :)

Pengar, PASS, piljetter

Vi har pratat löst om här att åka bort allihop över svärmors kommande födelsedag i april, men det ser tyvärr inte ut att bli av. Däremot kanske det bär av med mina nya kollegor till London i mars, eftersom de har för vana att åka utomlands på studiebesök kanske en gång om året. - London i mars vore INTE fel! :) Det var ju där jag själv läste motsvarande SFI när jag var au-pair, och halkade in definitivt på lärarbanan, och med svenska som andraspråk i min kombination. Det är 17 år sedan nu... :oO

Jag satt nyss och surfade runt på kommunhemsidor för att hitta användbar information till mina lektioner på det nya stället (historiska platser i närheten och sånt) och snubblade in på pass-informationssidor.
Jag pratade lite löst men min man här bredvid om det faktum att vissa kvinnliga elever jag har haft har haft sina barn inskrivna i makens pass, och alltså inte har varit vana vid att man helst ska åka hela familjen till passexpeditionen, alternativt ha ett bevittnat intyg från föräldern som inte är närvarande, om nu barnen behöver ett pass. (- Och så lärde jag mig att det finns något som heter nationellt ID-kort! Visst går det bättre ner i plånboken, men eftersom det bara funkar inom Schengen, så undrar jag om det verkligen är något att ha om man ändå har körkort - lika bra att skaffa pass igen sen, de båda kostar ju lika mycket ändå.)

Insåg också att eftersom dotterns pass går ut nu snart och sonen är passlös (har bara satt fötterna på Åland utanför den svenska gränsen), så blir det två pass som ska tillverkas för 800:- att räkna med, utöver resans andra kostnader - om man nu skulle åka hela familjen någonstans.
Googlade lite efter det där med barn inskrivna i pappans pass, och hittade den här bloggningen: http://merit.blogg.se/210106234552_stora_problem_fr_saudiska_kvinno.html

Det är en annan syn på familjen och individens rättigheter på andra håll i världen ibland... Sedan att vår dotter har en fullkomligt hopplös passbild från 2001, där fotografen frenetiskt försökte fokusera på hennes öronform snarare än hennes... tja, ögon, tex; är ju lite kul i sammanhanget! Men ett eget pass har hon!

För övrigt börjar jag komma upp till ytan efter en tvåveckorsförkylning med illamående och yrsel, som klarats av på nya jobbet, där det går kalas med nya klassen. Man har inte roligare än man gör sig. ;)
Och så anser jag att After Eight med smak av Irish Cream är en halvtaskig kombo, sådär på lördagkvällen... ;)

Lev väl!

Sånger i mitt huvud de sista dagarna

Nelly Furtados refräng som snurrade i huvudet igår, sista dagen på jobbet:
"Flames to dust,
Lovers to friends
Why do all good things come to an end?"



Och så idag innan jobbet, fast med Vaya con Dios, som ju kommer till Stockholm i april, vilket gjorde att jag plockade fram best of-skivan häromdagen, när jag läste att biljetterna släpptes:

"Something's got a hold on me
(Oh, it must be love)
Something's got a hold on me right now child
(Yeah, it must be love)
Let me tell you now
I got a feeling, I feel so strange
Everything about me seems to have changed
Step by step, I got a brand new walk
I even sound sweeter when I talk
I said, Oh yeah
It must be love
(You know it must be love)
Let me tell you now
My heart feels heavy, my feet feel light
I shake all over, but I feel alright
I never felt like this before
Something's got a hold on me that won't let go
I never thought it could happen to me
My heart was heavy when in misery
I never thought it could be this way
Love's sure gonna put a hurting on me
I said Oh yeah
It must be love
(You know it must be love)"

För några timmar...

...så äger ingen mitt arbete. Jag har jobbat klart på mitt gamla jobb, och i morgon börjar jag med att auskultera på mitt nya. En ny erfarenhet, eftersom jag förut har bytt jobb över sommarlov eller efter barnledighet.
Idag var det stress in i det sista, mycket pga. en vikarie som inte ville vara någon vikarie längre pga. resvägen, men med en marathoninsats i måndags kväll, så var nästan allt det material jag ville behålla redan hemma, och jag fick med mig det sista idag.

Och nu sitter man här, och tänker måla naglarna och filosofera lite, innan det är en ny verklighet som tar vid i morgon! Visserligen så finns det gamla bekantskaper och rentav flera gamla kollegor där, men det är en föräldring. Hela dagen har jag fått svara på frågan: Hur känns det då? Och svaret har undantagslöst varit: - Konstigt.
Men bra!

Tror att jag går mot bättre arbetsvillkor på så sätt att jag kommer att undervisa färre timmar, och då få mer planeringstid till att göra ett pangjobb då det gäller. Och det är ju det man vill! Lönen går upp, speciellt som jag kommer att orka gå upp i tjänst då, och inte minst - jag kommer att åka på rätt håll på E4:an! :)

8 minuter från parkering till parkering, det är heeelt OK när man vet att det inte ÄR några köer åt det hållet! Jag har definitivt fått nog av krypkörning i en halvtimme från påfart till sista rödljuset innan parkering det sista halvåret, då jag börjat kl. 08 alla vardagar. Hade det gått att parkera heldag vid tunnelbanan hemma, hade jag kanske kunnat ta den från centrum, men när man lämnar två mycket morgontrötta barn på dagis innan jobbet så är det lättast med bil.
Tyvärr.
Nu kommer jag iofs att börja senare än kl. 08, och få cykelavstånd med tillhörande cykelvägar, så det är inte omöjligt att man blir cykelburen till våren! Vad skönt det vore!

Såg apropå det att Skeppshult har kommit ut med en ny, auomatväxlad cykel! Vilken dröm när man bor vid Stockholms högst belägna tunnelbanestation!

Uppgraderade just bloggen

...vilket ledde till att jag förlorade de fina snirkliga underrubrikerna, och istället fick chansen att klicka och dra de olika områdena LITE som jag ville.
Ska grunna på om det är värt det, eller om jag kommer på hur man fixar tillbaka de fina typsnitten. Om någon läser det här, kan ni väl ge lite feedback/tips?

Lucia gick bra

För första gången prövade man på att ha firandet på eftermiddagen istället, då både barn och föräldrar är mer uppfyllda av luciastämning än John Blund-pulver...
Lovisa fick göra en utflykt till dagis, eftersom hon hade börjat gå på penicillin för sina streptokocker (fådda på dagis, förövrigt) och inte smittade.

Hon hade tränat sin vers länge och väl, och läste den två gånger (för stora, och sedan lilla avdelningen) med den äran:
"När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla är så glada
att fira TVÅ advent!" :o)


Lillebror slog också rekord, i och med att han stannade kvar i luciatåget! Han hade fått välja utstyrsel långt i förväg, och sedan övat omkringtomtande i peppisdräkten i några veckor, så att inget var nytt eller konstigt med det. Funkade kanon!

Det har varit många sjukor nu...

Vi har varit sjuka i olika konstellationer i flera veckor här hemma, och dök upp till ytan först dagarna innan jul. Mina hårddiskar bestämde sig för att försvinna under julen, men nu kan jag lägga in en fin bild på mina och barnens medicinhögar...
Nu är vi piggelina igen, och det har inte varit värre än astma, förkylningar, streptokocker, en magsjuka och sånt, så man ska väl inte klaga.

Lite tidsfördriv...

Katharine Hepburn You scored 23% grit, 28% wit, 42% flair, and 21% class!

You are the fabulously quirky and independent woman of character. You go your own way, follow your own drummer, take your own lead. You stand head and shoulders next to your partner, but you are perfectly willing and able to stand alone. Others might be more classically beautiful or conventionally woman-like, but you possess a more fundamental common sense and off-kilter charm, making interesting men fall at your feet. You can pick them up or leave them there as you see fit. You share the screen with the likes of Spencer Tracy and Cary Grant, thinking men who like strong women. Find out what kind of classic leading man you'd make by taking the Classic Leading Man Test.

My test tracked 4 variables How you compared to other people your age and gender: You scored higher than 60% on grit You scored higher than 55% on wit You scored higher than 58% on flair You scored higher than 29% on class

Link: The Classic Dames Test written by gidgetgoes on OkCupid Free Online Dating, home of the The Dating Persona Test