Känner mig lite insnöad...

...efter det snöväder som varit de sista dagarna. I natt varnades det för snöstorm, så lillebror fick välja att stanna hemma från dagis idag, när nu storasyster ändå var hostig.


Trots mardrömsrace på dottern, har vi hunnit med att flytta om lite i huset i alla fall.
Nu står datorbordet, tillsågat och klart, under trappan, med dito hylla på sig för skärmar, skrivare och annat.


Det före detta datorrummet uppe börjar så sakteliga bli klart för inflytt. Mina höggravida insatser har mest bestått i att hålla i det som ska sågas, och bäras. Vi har inte målat rummet än, eftersom det nu verkar som att sonen vill flytta in dit på försök, för att se om han vågar sova på egen våning själv. Med tanke på att han inte ens dagtid brukar våga vara på egen våning, så får vi väl se... Det är en våningssäng som ska delas till två identiska sängar, så det spelar ingen större roll för oss, egentligen, bara vi slipper springa upp och natta en massa på nätterna.

En månad kvar till jul idag, och vi har plockat fram lådan med adventsljusstakarna och det andra. Det känns viktigt att hinna få upp sakerna tidigt i år, eftersom jag kanske inte är i högform tätt inpå julen.

Surfar runt en del...

...och boandetokig som jag är nu i slutet av graviditeten, så är det kul att titta på inredningsbloggar. Nämnde jag att jag vill ha barnrummen klara typ nyss?!
Hittade fram till en som bl a har en massa fina vimplar, som jag funderat på om jag skulle kunna knåpa till själv. Svaret är nog nej... men nu kan man vinna en! :)
Titta in till Bland kuddar och busiga barn om du också vill prova att vinna!

Same old...

Har inte så mycket att skriva om, egentligen.
Barnen är sjuka, som vanligt, så vi försöker ha dem på maxdos av astmamedicinerna, med hjälp av dagispersonalen och det egna minnet.
Simskolan är kul, också för sonen, som inte riktigt vågar doppa huvudet under vattnet än. Men det går framåt för honom ändå! Kul att få gå i egen grupp, tror jag; han gör så mycket tillsammans med sin syster annars, och behöver träna på att fungera självständigt.

Själv så växer jag och växer jag. Ja, om magen då!

Blodtrycket kunde vara bättre, men jag har nu fått ännu en tablett, som jag också hade den första graviditeten, som funkar bra.
Har också, trots att traditionen påbjuder kolhydratladdning nu, gått ner i kolhydrater, och ökat med fett och protein, för att se om jag ta udden av sockerkänsligheten. Hade riktigt bra värde på både blodtryck och socker i veckan! Och har dessutom gått ner i vikt. Detta efter att ha lånat en bok från min mamma, skriven av "doktor Dahlqvist" i ämnet.

Hinner alldeles för lite i röjningen som ska resultera i varsitt rum åt barnen innan bebis, och orkar mest läsa och surfa lite. Får ju barnens hosta och feber också. Och sover fortfarande dåligt. Har nu fått sammandragningar "en masse" också, som lägger hinder i vägen. Plus att lilltjejen hatar när jag ligger på sidan... Kick, kick, buckel, bök. Säger hon.
Jag lägger in lite bilder på FlickR ibland, snackar på min gravidgrupp på Allt för föräldrar. Har tom. kommit iväg på fika där några gånger. Och med ett par andra kompisar, som har haft tid att träffa en långsam gravidosaurus.
Men försöker att inte stressa upp mig. Allt behöver kanske inte ordnas innan bebis kommer, hur infektionskänslig den än kan tänkas vara, om man vill ge sig ut på ärenden med den bland folk.

Halloween!

...blev lugn, eftersom jag stannade hemma själv över helgen, medan familjen åkte ut på den traditionella stänga-landet-och-ha-spökfest-helgen med farföräldrar och kusiner. Men kvällen innan roade vi oss lite. :)

Tydligen har jag rätt jobb i alla fall...

Din personlighetstyp:

Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.

Titta här.
Snott från ME:s blogg Vinterliv.

Färdig! Nja, nästan i alla fall...

Joo, som man kan tro av det jag skrev här nedanför, så börjar jag känna att jag är klar med det här gravidandet. Det kände jag inte förra gången, så jag är glad att vi fick chansen att gå igenom det igen.
Nu är det ju ingen hälsokur för min kropp, direkt, så det är skönt att känna att nu kan jag det här, jag står mest bara ut för att jag vet vad man får, och nu får det banne mig vara NOG! :D
Nu vill jag ha bebis!!!

Sonen en dag gammal då det begav sig...

Men eftersom dotra föddes i v. 33, så känns det som att det snart är dags - har bara 12 dagar kvar tills dess! Och sedan blir det sju veckors övertid, för att hinna upp till brorsans födelsestorlek...

Höggravid

Det är grejer, det. Dels så måste jag ju vara hemma och vila, så att blodtrycket håller sig på plats. Kombinera det med två barn, som varit sjuka sedan augusti, och ni hör det råa skrattet. Redan.
Som hjälp för blodtrycket har jag små illvilliga, oranga tabletter. De gör mig yr. Väldigt yr. Så pass att jag måste fuska och skjuta på dem för att alls komma iväg till barnmorskan (som ska mäta det fuskade med blodtrycket), till blodtrycksmottagningen eller för att hämta och lämna på dagis/skola/fritids.
Dottern är iofs lycklig över att numera få gå de knappa hundra metrarna själv till klassrummet. Om både hon och lillebror, mot förmodan, är friska, så står jag dubbelvikt nere i dagisbacken och ser hur hon går in på skolgården, glatt vinkandes. Jo, för sammandragningar har man ju också, när man väl rör på sig. Träna träna, även om det bara är delar av kroppen.

Nåväl. När man vilar, och är höggravid, så bränner man inte mycket socker. Nä.
Då går sockret upp. Och man känner sig som en bov om man någon gång tar ett glas juice för att vakna till, eller äppelmos på havregrynsgröten, och inser att nu blir bebisen en stooor heffaklump som inte kan komma ut. Nånsin. Då får man äta sockerfritt istället, och en massa bönor och ärter. Och det är ju kul, för de hjälper till med att lösa det som järntabletterna har ställt till med i magen; stopp i trafiken.
Eller så låter man bli att äta de superfarliga sockerersättningarna som aspartam och liknande bebisdödare, och låter magen stå still.
Då måste man till slut låta järntabletterna vara i fred. Tills det är ordning på bebistorpet igen.
Men utan järnet, så blir man fasligt trött, och ligger och trynar hela dagarna - för på nätterna nattar man ju om sjuka, mardrömmande barn. Om man inte ligger och planerar allt boande som någon annan vuxen, mig närstående i familjen måste orka med att verkställa, eftersom jag inte orkar ta mig uppför trappan, utan att göra två pustande pauser på trappstegen. För bebis KAN inte komma innan de stora barnen har varsitt rum, och hur sjutton ska vi hinna byta ut typ allt i undervåningen på två månader? Just det.
Och ligger man och sover hela dagarna, så får man inte i sig någon mat. Och då blir man låg på järn. Och då vill man bara sova hela tiden. Vilket iofs kan hjälpa till med att ge lite sömn i ögonen nattetid, men som inte gör något för den hälsa som inbillar sig att den behöver frisk luft och dagsljus för att vara på topp.
Men vad gör väl en några månaders förkylning? Man kan ju numera få Rinexin utskrivet för sin från början täppta, gravida, nu också förkylda näsa. Inte så dumt.

På barnens förkylningar biter ingenting. Och jag varken får eller orkar ta hand om dem själv när de är sjuka. Så maken vabbar. Igen. Och igen. Himla tur att det var bönor, blodpudding och ärter som var den rekommenderade kosten! Billigt och bra. Synd bara att jag är den enda i familjen som äter sagda bönor och ärter.

Annars så undrar jag mest när Hemglass ska utöka sitt sortiment med färsk, hemkörd sushi? Och så spä på med några turer till i veckan.

Flickig?

Jag gör som Bea, och ser att jag inte ligger på 100% flickighet, direkt, men ganska lagom. För mig. :)

You Are 32% Girly

You are a pretty hardcore tomboy, and a very free spirit. Gender roles be dammed, you like to do things your way.

How Girly Are You?

Jag är kär!

Har skaffat mig en ny sängkompis som är underbar!
Nu kan jag ju faktiskt använda täcket att sova under, istället för att stoppa det under magen! :D Risken finns att kompisen får stanna kvar i sängen också efter graviditeten - om inte barnen har hunnit norpa den då. De har redan konstaterat att de vill ha varsin egen. Sonen gosar först med mig, sedan med magen och sist med mammas nya kuddkompis, när han kommer för att hälsa på i sängen.
Ska tillägga det, att amningskudde har vi redan sedan förut, så det här är MIN, bara MIN!

Jo, vi snorar vidare...

...med virusarna som bosatt sig här sedan skolstarten. Nu är båda barnen igång på sina astmamediciner, och tillbaka på sina aktiviteter, medan jag ligger extra högt med huvudet när jag vilar och gör av med barnnässpray...
Lilla Plask verka må finemang i alla fall! Numera sprattlar hon runt väldigt mycket varenda dag, så att man kan få skavsår på insidan! Det börjar kännas trångt, och folk som inte har sett mig gravid förut ser tveksamma ut när jag säger att jodå, bebis ska inte komma förrän till jul, och nej då, det är inte tvillingar.
Blodtrycket håller sig någorlunda på plats, eller gjorde i alla fall innan sjukorna. Ska till barnmorskan igen senare i veckan och dessutom se om järnet, som för första gången gjort en djupdykning, har fått hjälp av magstopparna/niferexkaplarna. Väldigt lite svullen är jag i alla fall, och har inget protein på villovägar, vilket är himla skönt när vi nu är i vecka 28!

Long time, no see...

Får hänvisa till FlickR-sidan, ni som har den adressen, för att se vad vi har haft för oss lite närmare. Just för att det har varit full rulle. Så full rulle, faktiskt, att mitt blodtryck hoppade högt, och jag fick pula i mig en massa skojiga piller för att hålla det på plats i korgen. Det gör det extra lätt när jag är gravid, och det det är vi! :D
Vår tredje lilla, en halvsladdis, är på gång! Blev sjukskriven vid midsommar, och har inte alls varit så rolig semestermamma som jag hade tänkt, iom att biverkningarna av mina tre mediciner inte är så himla lattjo... När jag hade full dos, låg jag mest och flämtade på sängen... Nu har jag fått ta bort ett morgonpiller på försök i två veckor, så jag orkar vara uppe, så jag har inte lika mycket huvudvärk, feber, illamående, extrem trötthet, sömnproblem och sånt, och har lite mer tålamod med barnen. Som klättrat lite på varandra i sommar. En pool med "vattenrutchkanepulka" löste det mest akuta i värmeböljan. Fungerar bra att fotbada i också. :) Men tack och lov är jag inte alls svullen om benen än. Inte heller lederna har börjat krångla det minsta! Och sockret ser än så länge bra ut. Mycket att vara tacksam för där!
Lilla Plask själv voltar runt en hel del, spjärnar som sina syskon och har också tagit efter att hoppa studsmatta neråt. Skulle ropa på M häromdagen för att han skulle få känna sparkarna som var hårda utåt då - och hon blev så skrämd att hon började hicka, stackarn! Hela magen hoppade regelbundet. Det ser alltså ut att vara en liten tjej på UL. Vi ska tillbaka och tjuvkika på lillplasket i början av september, och då kanske det syns mer bestämt.

Semestern tjuvstartade redan i maj i Turkiet (som enligt barnen består av vattenrutchkaneland och så mycket pommes frites med ketchup och gurkstavar som man orkar äta!), och sedan har vi varit hemma mycket, med några svängar till landet, bilat upp till Norrland, och hälsat på släkt och vänner, och fått påhälsningar tillbaka.


Nu har höstterminen startat, kompisarna är tillbaka, barnen är lyckliga och stuptrötta på kvällarna, och vi har firat in E i femårsåldern, med ett litet kompiskalas nu i helgen. Jösses, redan fem! Han är en mycket otålig blivande storebror, som vill att bebisen ska komma ut "om två dagar". Standardkommentaren. ;)

Han kommenterade på kalaskvällen, när han låg och gosade med magen inför nattningen, att "den börjar lukta päron".
- Undrar vad det betyder mognadsmässigt för bebisen?! Är det inte meloner man ska sniffa på för att känna att de är klara? :D Nej, den ska inte vara färdig förrän till jul, så än är det tid kvar att vänta.
L känner igen sig mer, och är inte så orolig för sin roll eller status i syskonskaran, däremot är hon lite orolig för hur jag och bebis mår.

Mars började med lilla Es dop

Jag försökte leka fotograf med en obekant kamera under presentöppningen, med två barn på armarna.


E gjorde sitt jobb oklanderligt i alla fall!


Gumman hade sin vita fleecestass.


Vår son och storasystern lekte en hel del.


Jodå, prästen jobbade också. :o)

...och ganska mycket sånt här på sistone

...i februari:

Har gjort lite sånt här...

Ann anser...

...att rätt artister vann Melodifestivaluttagningen.

Snö och ljus

Hoppas ni hade en fin alla hjärtans dag!

Passade på att fota godiset, innan barnen hade käkat upp allt. Men pilutta mig, de ville ju ha chokladhjärtana istället! (Som inte hann komma med på bild - de är snabba, de små liven!)
Kan kanske skippa de här nästa år - men de är fina att SE på i alla fall! :o)

Hoppar runt...

...på bloggar och på FlickR-sidor, och hittade det här testet.
Kanske stämmer det? De hade ingen variabel som hade att göra med sjuka och knepigtsovande barn, men...

My Personality

Neuroticism	24
Extraversion	67
Openness To Experience	96
Agreeableness	84
Conscientiousness	61

You do not experience strong, irresistible cravings and consequently do not find yourself tempted to overindulge, however you tend to lack energy and have difficult initiating activities. You have a generally cheerful disposition. You are a moderately imaginative person who enjoys a good balance between the real world and fantasy. You naturally assume that most people are fair, honest, and have good intentions, however you will help others if they are in need. If people ask for too much of your time you feel that they are imposing on you. You have a strong sense of duty and obligation, and feel a moral obligation to do the right thing.

Take the Personality Test now.

Glassbonanza

Japp, pappsen är bortrövad av jobbet till fjällen, så jag och barnen tröstar oss med lite (?) glass. Det första fotot är dottern som fotar mig, det andra är av hennes uppfattning av hur man behandlar glass!

Äntligen!

Barnens jackor och overaller, och viktiga papper till och från hemmet har äntligen fått sin planerade plats på den renoverade hallväggen.
- Är riktigt nöjd själv! :o)